resumé skyltsöndag

Ja då har skyltsöndagen varit och det kom mer människor än vi hade förväntat oss. Roligt roligt. Dessutom fick jag städat och ordnat. Ibland behöver man ha en symbolisk piska över sig för att något ska bli gjort. Nu är ateljén på övervåningen tömd (se bild) och har inretts till ett tavelrum i stället. Fint det, nu kan jag börja använda nedervåningen som ateljé på allvar.

De som inte hann med att komma på söndagen kan bara höra av sig och komma en annan dag.

Varför

UTBROTT

Om jag går för länge utan att måla mår jag dåligt, men å andra sidan så är det fantastiskt att bygga upp en längtan, en explosion av kreativitet.

Har aldrig haft det svårt för att måla och har förstått att det kanske är rätt så unikt. Men jag har heller inte en massa procedurer för mig innan jag sätter igång.. jag bara målar.. för att jag kan och vill. Allt jag behöver finns ju redan där. Eller för resten, nu ljög jag. Ett par saker är viktiga. Vill ha tid på mig. Helst ett x antal timmar, och jag behöver verkligen musiken. På med den bara. Det funkar och påverkar. Publik är också kul. När de pratar med mig kan jag glömma vad jag håller på med vilket kan ge oväntade resultat och det är kul att överraska sig själv.

Ibland väljer jag att göra andra saker, som att spela gitarr, men tror det mesta leder någonstans i alla fall. Till vad vete katten. Motiven och tekniken jag använder mig av varierar från dag till dag och det tycker jag är skönt. Vissa motiv är återkommande. Varför vet jag inte, men jag orkar inte filosofera så speciellt mycket över detta, eller jag vill inte göra det heller. Låt det som komma skall.. komma. Just nu verkar det ha kommit mycket abstrakt, mycket färg och det är en personlig favorit.

Serenad

Serenad

Ja då har man invigt den nya ateljén då. Åtta timmars måleri med avbrott för kaffe och hundpromenader. Bilden här ovan är min favorit för dagen.

söndagstanke på en torsdag

Har inte fått mycket målat den senaste tiden, verkar som penseln och det kreativa har haft ett behov av att vila, men idag har behovet kommit tillbaka. Härligt. Antagligen är det för att kaminen nu äntligen är på plats, och att jag i går eldade ihärdigt under tiden jag städade bort allt damm och sot som fanns kvar efter installationen. Stort stort tack till alla som sponsrade min kaminkampanj under oktober månad!

På söndag blir det skyltsöndag med allt vad det innebär. Öppet mellan kl. 13-17. Min fru och svärmor bidrar med bröd, dörrkransar och hemslöjd. Ska bli kul. Ska försöka göra en riktigt snygg hängning tills dess också.

oplanerad gitarrtid

I går hade jag planerat att måla, men det blev inte så. Spelade gitarr i stället.

Man måste inte alltid göra det man tror att man ska göra. Det finns ingen anledning att bli besviken eller frustrerad för att saker och ting inte blir som planerat. Däremot kanske det finns en anledning till att det blir på ett annat vis. Antagligen behövde jag en dag med gitarren.

Faktiskt så lärde jag mig att hyfsat spela två favoritstycken -"Cecilia Lind" av Cornelis Vreeswijk och "Näktergal" av Stefan Sundström.

Fritid kontra arbete

"arbete är bra, men det tar tid"

så är det

Nu har jag jobbat intensivt inom den kommunala sektorn i flera dagar och längtar efter att få måla. Tror jag ska ta mig en heldag i morgon eller på tisdag. Lite semester på hemmaplan. Låter min tuppbild få symbolisera en lättjefull dag, även om en tupp kan ha nog så fullt upp i en hönsgård.

Men hur går det där ihop då, tänker ni? Ska karln måla men ändå ha minisemster. Hallå Westlund - skärp dig! Jo, det är faktiskt så jag kopplar av. Men arbete och fritid kan vara svåra att skilja på i ett yrke som konstnär. När slutar det roliga och blir ett arbete? För min del är det roliga själva skapandet. Försäljning, marknadsföring, deklaration etc. DET är det konstnärliga arbetet.

Hopp

Kan man måla på vintern också? Klart man kan. Det är bara fråga om ljuset. Lusten. Tiden. Motivationen. Möjligheten.

Dagarna är korta här i Munkfors. Sex timmar per dag, och ofta regnar det. Ingenting man blir varken glad eller motiverad av, men man får tänka om. För negativa tankar är till stor del baserade på psyket och det är oftast förändringsbart. Hur man mår är baserat på vilka tankar man tänker, eller inte tänker. Hur man uppfattas av andra är uppbyggt på samma sak. Det krävs inte mycket för att må bättre. Pröva med att le, sköt om din hygien, sömn, motion och mat. Det går att ordna med små medel.

Nu vet jag att ekonomi är en stor tröskel, liksom tidigare erfarenheter, missbruk eller andra sjukdomar, men det mesta går faktiskt att fixa. Första steget är att be någon om hjälp. Ignorera din stolthet. Den skapar mer hinder än framgång.

Mina tankar i dag går till de som verkligen inte kan göra något åt sin situation. De som sitter fast i ekonomiska fällor, obotliga sjukdomar och all annan skit som finns därute. Ge inte upp. Om tiden finns kan det bara bli bättre.

Vill med min bild i dag ger er hopp.

Abstrakt konst

Ska skriva lite om abstrakt konst, eller icke föreställande konst. Konst som inte imiterar eller direkt skildrar den yttre verkligheten. Kärt barn har många namn.

Vad oerhört svårt det är att måla något icke föreställande. Det är en utmaning som ger mig en kick. Det kanske ser enkelt ut, men det är det inte. Inte för mig i alla fall. Det smyger sig praktiskt taget alltid fram någonting i mina bilder. Så vad ska man kalla dem för då? Nästan abstrakta?

De gånger jag nära på lyckas med detta konststycke blir jag glad, för jag gillar att kunna se på en tavla utan att ha tankarna surrande runt motivet. Det som i stället finns där är färgerna, formerna och dess påverkan på mig. Det gillar jag.

Prioritering

Prioriteringar. Mycket handlar om det. Hur skulle man annars kunna måla över huvud taget. Man får prioritera hela tiden. "Tid är relativ" sa Einstein. Jo, förvisso, men dygnet har bara 24 timmer hur man än gör, och sova bör man annars dör man.

Idag prioriterade jag att städa i stället för att måla och då får man inga bilder gjorda. Eller får man det. Finns idéerna och möjligheterna redan där? Gömmer de sig i det vardagliga? Måste man ut för att upptäcka nya saker. Jag tror det. Man kan inte sitta på en kammare och tro att tankar om nya saker bara flyger in genom väggarna. Även om de gör det också ibland.

Bilden idag är en liten skiss jag hittade i dammet under sängen. Den hade jag totalt glömt bort. Kanske är det just den jag ska fokusera på nästa gång jag går till ateljén? Om inte annat fick den mig att le och fundera över varför man släpar runt en dammsugare när penslarna väntar på mig. Jag vet varför, och det vet ni också.

Prioriteringarna.

ge upp

Rådjursmålningen är död länge leve tomteN

Ibland måste man ge upp en målning. Det kan kännas bitter om man slitit med den en längre tid men det kan även vara en befrielse. En början till något nytt. Att ge upp kan vändas till något positivt. I går gav jag upp rådjuret och började på tomten som ni ser här ovanför. Tänkte den skulle bli klar till skyltsöndagen.

Ateljén

Westlund i sin förra ateljé

Fotograf: Ineke Brummer

Idag vill jag prata om själva kärnhuset där konsten frodas: Ateljén. Vad viktig den är för att något ska bli gjort. Hur den är. Storleksmässigt. Utformningen. Tillgången. Balansen.

Har haft lite olika ateljéer Ett rum i ett uthus, ett källargarage, ett litet rum med kök som senare blev tre rum med kök. Den senaste ateljén är på övervåningen i ett hus jag äger. Huset ligger på samma tomt som där jag bor, så jag kan vara där på två minuter. Rummet jag använder till ateljé är på ca 20 kv med tillgång till vatten. Detta med vatten är viktigt då jag oftast använder akryl i mina målningar. Akrylfärgens förmågor kan ni läsa om på min hemsida (http://www.westlund.dinstudio.se/) så det går jag inte in på så många detaljer för det kan ni läsa där, men den är spädbar med vatten.

Jag trivs skapligt där på övervåningen, men planerar att flytta till nedervåningen för att få 35 kvadrat och bättre belysning. Bättre ljus. Också viktigt. Ljuset. Kanske inte just dagsljuset som man ofta hör för ärligt talat, det är inte många tavlor som hänger utomhus. Men man behöver bra ljus för att se vad man håller på med. Dessutom håller jag på att sätta in en kamin där nere och bra värme är också en fördel då jag föredrar att måla snabbt. Färgens torktid beror på hur varmt det är.

Mina ateljéer har en förmåga att fyllas med färg och pågående projekt. Jag målar på staffli och golv så färgen hamnar lite här och lite där. Det är bra om den får göra det. Man kan inte gå omkring och oroa sig över om man "förstör" inredningen. Var finns kreativiteten i det? Man ska ha en så stor ateljé så man kan dansa och sjunga och gå tio steg bakåt från bilden. Avstånd kan förändra en bild kopiöst. Om den inte gör det så är det bra att gå av sig lite ändå så man kan få en liten paus i skapandet. Det blir lätt intensivt. Man glömmer allt. Tid, rum, mat, barn, dryck etc.. det enda som finns är ett starkt fokus på bilderna. Det är så det ska vara. Jag älskar det. Jag mår bra av det. Mår å andra sidan dåligt om jag inte får måla för det är min meditation. Min yoga. Min terapi.

Det är inte bara en hobby, det är mitt liv.

ombyte förnöjer

Har hållit på länge med en bild nu som ska vara föreställande om än lite naiv, men den är i princip omöjlig att få till som jag vill. Bilden ska föreställa ett rådjur, men det är ett rådjur som inte vill bli hjort, om jag nu ska vara lite vitsig *ler* Desto skönare var det då att i dag få släppa alla måsten och bara få leka med motiv och färg. Vet faktiskt inte hur den här bilden kommer att sluta, men det är ju det som är charmen med det här andra sättet att måla. Mycket friare. Mycket mycket roligare.

Varför ska det inte vara roligt att måla? Varför sätter man upp ibland omöjliga mål? Ja det är väl det där med att man har en ide, en tanke om hur det ska bli som finns klar i huvudet, men som ibland är omöjligt att få till. Om man lyckas med en sådan bild är det en känsla av seger som infinner sig.

Om man lyckas med en tava som man inte har några som helst planer på att göra, känns det mer som en gåva om den lyckas. Men man ska inte att spotta på den känslan heller förstås. Den känslan är HELT ok.

Balans

Westlund på styltor
midsommar 2009

Fotograf: Peter Svensson

Idag ska jag skriva om balans. Mycket i livet handlar om det, så även i mina tavlor. Det gäller att finna balansen i färger och motiv. Det är mycket viktigt för mig att få fram det i mina bilder och det får inte underskattas. Det är ingen slump att bilderna blir som de blir, om nu någon trott det. Ibland kanske det kan tyckas så, men icke!

Kan berätta en liten historia om en stor tavla som jag gjorde på 1x1,5 meter som var ett perfekt ansikte förutom ett litet streck jag retade mig på intensivt på. Min fru älskade bilden så den fick hänga på en hedersplats i vårt vardagsrum, men jag kunde inte släppa tanken på det där strecket.

En dag tog jag med den tillbaka till ateljén för att försöka göra som snickaren sa "gör om och gör rätt". Tyvärr kunde jag inte rädda bilden utan den blev övermålad till en helt annan bild som är en annan historia jag inte ska berätta nu. Det var inte populärt hos min fru, men jag måste erkänna att det kändes skönt för mig efteråt. Hellre ingen bild, än en bild jag inte var nöjd med.

Det handlar om balans.

Sugardaddy

Sugardaddy

Storlek: 80x100 material: Akryl/Kol Pris: 8000 kr

Titeln på tavlan kommer från ett ord som spelades i en låt av Johnny Cash. Lyssnade på musiken från filmen om denne legend när jag målade. Vet inte vilken låt det var tyvärr för det var en hel skiva, men det är i och för sig ganska oviktigt. Jag målar bara, förmedlar till andra.

Just nu håller jag på med en serie ansikten. Tog en "paus" från djurriket tills mitt rådjur är klart. Det tar tid på sig att bli färdigt. Underbart med sådana bilder. Om man ska jämföra det med sport så är det en match man får kämpa länge för att vinna och då smakar segerns sötma så mycket bättre efteråt.

Hade en vän hos mig i går och han fick känslan av att "sugardaddy" var en indian. Gillade den tanken.

ord

en stum värld vore kanske bättre
ord förstör så mycket
så snabbt

ironin är att orden
brukar vara lösningen

Kritik är en fälla jag ofta går in i, hur intensivt jag än försöker undvika den. Positiv som negativ.Vill och försöker lära mig strunta i kritik. Eller strunta var kanske fel ord. Ta till mig den på rätt sätt. På mitt sätt. Ta till mig det som jag kan ha nytta av. Använda det som bränsle i mitt skapande.

Pandoras ask

Pandoras ask

Material: Akryl/kol på duk Storlek: 30x40 cm Pris: 3000 kr

Livet. Man funderar på hur det är, hur det varit, hur det ska bli.. och ändå vill man leva i nuet. Det är som ett enda stort antiklimax alltihopa. Som en stor paradox man bara vill lägga i en låda och glömma bort. Likt en flyttlåda som blivit över. Den man aldrig sorterade, eller ens brydde sig om att öppna. Pandoras ask, men en annan version. Den som faktiskt aldrig blev öppnad.

Jag gör så faktiskt. Inte rent konkret, utan när jag målar. Då försvinner tid och rum. Det bleknar till musiken och skapandet. Då finns inga olyckor, inga krig, ingen ondska. Jo nu ljög jag lite för er. Kanske lite av allt ändå finns, fast i en annan form. En form av kreativitet. Kanske ändå, Pandoras ask är öppen.

Alone on a hill

Alone on a hill

Storlek: 30x40 Material: Akryl/kol på duk Pris: 3000 kr

Håller på med den här bilden parallellt med flera andra. Den växer sakta men säkert fram. Titeln kommer från The beatles låt "The fool on the hill". Lyssna gärna på den låten samtidigt som ni ser på bilden, det ger den ännu en dimension.

Dessa profilmänniskor har kommit mycket nu under 2009. Har kallat dem månmänniskor, stjärnmänniskor och ibland om de varit flera för vänner. Detta är den första som fått ett eget namn.

Vännerna

Vännerna

Storlek: 40x40 Material: Akryl Pris: 3000 kr

Tänker på mina vänner idag. Vilken stor betydelse de har för hur jag mår. Bara att de finns där gör att man ibland stannar upp och bara ler. Önskar kanske att jag påpekade deras betydelse för dem lite mer ofta än vad jag gör, men jag tror att de innerst inne vet att jag vill dem allt gott. Annars får ni min tanke nu. Internet är bra på det viset. Det är globalt, anonymt och ändå inte.

Höstsalongen i Torsby

Rymdkatten

Storlek: 80x100 Material: Akryl/kol Pris: 8000 kr

Fick med en tavla vid höstutställningen i Torsby, men jag skriver inget mer om det utan hänvisar till Thony Liljemarks artikel i VF:

www.vf.se/Kultur--Noje/Varmland/Popular-salong-i-norr-091102.aspx

Här är även en artikel ur NWT: www.nwt.se/kultur/article606783.ece

Arbetsnamn: Rådjur

Arbetsnamn: Rådjur

Storlek: 80x100 material: Akryl/Kol

I går var jag och hälsade på Maria Vildhjärta. En underbar människa, konstnär och numera även författare. Hon hade boksignering vid Heidruns i Torsby. Om ni inte vet vad hon gör så kan jag väl säga att hon förmedlar naturen, sen får ni väl googla om ni vill veta mer (men om ni inte vet hur man gör så har jag här en länk till hennes hemsida: http://ingur.com/vildhjarta/)

La in en bild på mitt halvfärdiga rådjur idag som en symbolisk gest till henne. Vem vet. Vi kanske ställer ut tillsammans nån gång. Jag håller på att ta fram en utställning med djur nu och hennes träkonst skulle passa väldigt bra tillsammans med den när det är dags. Nu är jag lite mallig i dag också, för hon sa att hon läser min blogg *ler* så om du läser detta Maria kan du ju tänka på saken.

Ps: Det var vernissage i Torsbys höstsalong i går och den håller på till den 8 nov. Jag har med en tavla. Rymdkatten. Utställningen är på Prostgårdslaggårn. Ds