Man kan måla/teckna många bilder utan att man känna någonting speciellt, men ibland infinner sig den där spark-i-magen-känslan. Man vet att det är bra. Ett fånigt flin infinner sig ofta i ansiktet på vederbörande och man studsar runt lite lätt på plats. Det är en underbar känsla som ingen kan ta ifrån en. Det är konstnärens kick. Ett drogfritt alternativ.Motsatsen är förstås inte lika rolig. De där dagarna som det bara blir skit. Ingenting lyckas och man går och funderar på varför man inte längre kan. Helt plötsligt kommer det tankar om att man aldrig mer ska kunna dra ett vettigt streck. Varför ska man överhuvudtaget fortsätta med detta idioti.
Det är erfarenheten som till slut talar om att det kommer bra och dåliga dagar. Och funkar inte det ska man alltid ha en bra vän att ringa till som kan tala om det. Jag har en, och om du inte har någon än, så rekommenderar jag dig att skaffa en du med.
Dagens tanke får representeras av min tavla "profil 2008". Den var för mig en spark-i-magen-känsla (på ett bra sätt).
Väldigt bra bild som jag går igång på! Underbar! Dina ord om skapandets våndor och lyckor är så igenkännande. Jag pendlar ständigt och går ofta och känner mig som en bluff som bara leker konstnär. För att i nästa stund lyfta från marken i det där ruset som förmodligen är livets mening.
SvaraRaderaskönt att höra att det finns fler därute. vet precis hur du menar med leker. det är ju det man gör. men varför ska man inte ha kul i sitt arbete. det är ju oftast ett ganska ensamt jobb man utför.
SvaraRaderaHej!
SvaraRaderaKul att jag hittade denna blogg!!
Ni har oxå hittat varandra...
Trevlig Påsk//Anna
Hej Anna. Nu vet jag vem du är också :)
SvaraRadera