framför två av mina tre tavlor
Ja då har man vernissagerat då. Mycket löst folk och en hel del goda vänner. Fick en ros av Elisabeth. Uppskattat. Fick också många goda kramar. Uppskattat. För övrigt var det en fint hängd utställning med lagom bredd mellan tavlorna så bilderna fick chansen att bara vara.
Fanns även silver, keramik, textil & film så det var en bra bredd på utbudet. Tjugo olika konstnärer som försökt tolka temat "Bruksmiljö". Tyckte nog att de flesta hade hittat hem där.
Hade med en god vän hem, Göran Engman, och han fick briljera och kritisera mina änglar som jag arbetar med nu. Skönt att ha någon som ärligt säger vad han tycker och tänker. Även, som han sa, det kanske bara speglar hans tankar för dagen, så hjälper det mig oerhört.
Tar ju bara till mig det jag behöver och det är skönt när det kommer lite friska tankar om hur man kan gå vidare med bilderna, om man ska gå vidare över huvud taget. Tyvärr är det ju annars vanligare att den enda man kan fråga är sig själv, och tro mig, man kan bli ganska avtrubbad av att bara ha sig själv som bollplank.
Det är svårt att hitta riktigt bra bollplank. Att få kommentarer är en sak men att hitta någon som verkligen hjälper en vidare är som att gå en gåva.
SvaraRaderaDet är sant Titti. Det är bollplanken som leder oss vidare.
SvaraRaderaGrattis till vernissagen :)
SvaraRaderaTack SA.ART :)
SvaraRadera