SOFIA Har pratat lite med Titti (http://www.tittihammarling.com/) om det här med titlar på tavlor. Det är inte så enkelt som man tror, och man ska inte ta det för lättvindigt heller. Det kan hjälpa eller stjälpa bildens betydelse för betraktaren. Man ska nog vara försiktig med att använda sig av något alltför ofta, ungefär som jag har gjort nu i mitt vårdslösa bruk av ängel. Får ändra på det innan jag ska ha utställningen i november.
Har olika varianter på detta:
Oftast när jag målar har bilden ett arbetsnamn som förhoppningsvis håller hela vägen, men om bilden förändras i processen passar det inte alltid.
Kan använda mig av en strof ur musiken jag lyssnat på under skapandet, kanske ett ord eller en mening ur en sång som dyker upp i rätt tid. Faktiskt så kan en låt inspirera till hela bilden och då är det ju enkelt. Där varierar det förstås mellan engelska eller svenska. Nackdelen med engelskan är väl att jag alltför oftast stavar fel och det kan bli lite pinsamt.
Ibland ger bilderna vanliga namn som tex Sofia, oftast om det är en landskapsbild. Tycker de blir mer personliga på det viset.
En gång till en utställning använde jag mig av enstaka ord ur en diktsamling jag skrivit och tog dem då slumpvis. Det var en rolig utställning. Publiken blev konfunderad och jag log i smyg.
Om man jobbar efter ett tema kan det finnas passande titlar i själva ämnet. Ta till exempel de sju dödsynderna. Internet är ett bra tips på källa till varierande grad av sanning, om du vill fördjupa dig i det ämne du arbetar med. Där kan du finna många titlar.
PS: Avskyr bilder som har titeln "utan titel". Har man inte mer fantasi som konstnär kanske man ska sluta måla. Förstår att det ger publiken en möjlighet till att själva fantisera, men om de vill det kan de ju göra det innan de läser vad konstnären har kallat verket. DS
Så bra att du började nu med titlarna! Vi kanske kan ha viss växelverkan mellan bloggarna. Jag skriver om det i morgon. Måste nämligen fundera lite och har annat tema i min blogg idag.
SvaraRaderaDet är en intressant tanke. Nu har jag rättat till länken till din blog också, hade glömt ett t i titti :)
SvaraRaderaHåller med om att det med titlar är ett komplicerat kapitel.
SvaraRaderaEtt litet stickspår:
SvaraRaderaJag tror att det är "UTAN" i "utan titlel" som är problemet. Om det hade hetat något som "titelFRI" i stället hade tanken runnit iväg lättare.
Bra att du tycker till Susanne. Och Lotta: Du kan vara något på spåren där. Valfri titel kanske också hade funkat :)
SvaraRaderaTitlar är roligt och viktigt på något vis. Går jag på utställningar läser jag alltid titlar men det är inte (oftast) så att jag påverkas av konstärens titelval. Är det en bild som jag tolkar på ett sätt kan titeln ge mig en vink av vad konstnären tänkt och på så vis växer bilden.
SvaraRaderaFör egen del håller jag mig med titlar av olika anledningar. Oftast inga titlar under arbete om det inte är så att titeln "kom först".
Ang "utan titel" skulle jag aldrig själv skriva det och jag tycker det är tråkigt med bilder som heter "utan titel" men det stör mig inte så mycket ändå. Har en nära väninna och konstnärskollega som nästan aldrig använder något annat. Hennes verk får inte mindre betydelse för det... ;)
Intressant är det med titlar hur som helst!
Tack Eva för din kommentar. När jag går på utställningar tittar jag oftast först på bilden,och läser sedan titeln om det är några jag fastnar för. Det kan givetvis bli motsatsen också om det är en anmärkningsvärd titel kan jag titta lite extra på bilden. Att skriva utan titel tycker jag är fegt, men visst finns det vackra och spännande bilder som kallas för det. Tror din vän ska tänka lite extra på detta. Titeln kan ge verken en extra dimension.
SvaraRaderaSå roligt att jag hittat dig och din trevliga webbsida. (Tack Titti, som hade länken)- Det här med titlar är svårt och jag tyckte att det var intressant att läsa dina kommentarer om det. Jag ska nog låta mig inspireras. Du hade ju massor av bra tips tycker jag.
SvaraRaderaTack Lena. Roligt att jag kunde hjälpa.
SvaraRadera